Saker vi kan vilja ha hjälp med i hamnarna vi besöker:
Vi ses!
Marie till RiksdagenSaker vi kan vilja ha hjälp med i hamnarna vi besöker:
Vi ses!
Vi spenderade hela onsdagen i Grebbestad. Vi tog oss upp ganska tidigt och promenerade ut med affischer och flyers. Mötte en del som vi bjöd in till vår skuta för att diskutera lite. Vid lunch fick vi ta ett aktivistinitiativ på om vi skulle stanna en natt till eller inte, de hade nämligen skifte vid 12 på dagen. Vi var fler än 3 och bestämde att vi stannar och kampanjar. Främst för att vi då redan bjudit in några CUF:are och satt upp affischer om att det fanns internet och kaffe hos oss.
På morgonpromenaden tog jag, Sebastian och Olof oss ut till udden där vi satte oss och njöt av utsikten en stund. Det är minst lika viktigt att vi njuter av områdena vi tar oss igenom, som att vi aktivt kampanjar medan vi gör det. Tror vi har blivit väldigt duktiga på njutandet.Medan vi senare delade ut flyers träffade en kvinna som var sosse men var väldigt emot FRA, Datalagringsdirektiv och andra dumheter. Hon sa att det skulle krävas mycket för att vi skulle kunna få henne att rösta på något annat än Socialdemokraterna dock. Hon kom tyvärr inte över på någon fika.
Medan jag, Egil och Sebastian var ute och delade flyers ringde Olof och berättade att CUFarna kommit över till vår vackra skuta också. Vi bestämde att Egil skulle ta sig tillbaka dit medan vi två fortsatte att dela flyers. Vi delade en liten stund och tog sedan en glasspaus. Vi hade ju varit ute och seglat några dagar utan att ta en mysig sommarglass. I dagens värme var det välbehövligt.
CUFarna hade redan hört talas om seglingen, vilket var riktigt spännande. Vi låg på ena sidan vattnet med vår skuta, medan de låg på andra sidan med sin buss. De satte upp sina affischer med gröna clownnäsor medan vi delade ut våra lila flyers.Det blev en riktigt lång dag i Grebbestad och vi bestämde oss för att lägga ut på grund av det vackra vädret.
Warrr ährr mihn rohm? Warfhörr gungar dhet ichnet? Warför ähr livet så hårrt o schkitigt?.
Ungefär så skulle nog Kapten Krok uttrycka sig. Jag, som enbart vikarierar som Piratskeppare, och till vardags jobbar som IT konsult i ett företag specialiserat på Fri Programmvara och ITIL (ett sånt där kvalitetsramverk ni vet, som ISO9000 typ), får nog vara aningen koncisare.
Sedan vi gick ut från Strömstad har vi råkat ut för följande missöden och tråkigheter , samt genom- och överlevt dem, med bravur!
Behöver jag säga att vi hatar maneter?
Vi har börjat med ett system med “Dagens Hjälte”. Marie var dagens hjälte när hon sam med maneterna. Jag blev dagens hjälte när jag fixade toaletten (mitt livs äckligaste jobb; tips: bli aldrig rörmockare).
Over and out
Idag tisdag och i morgon onsdag kommer vi vara i Grebbestad. Vi tänkte spendera hela dagen här i morgon. Känns riktigt trevligt.
Innan vi gav oss iväg ifrån Havstenssund införskaffade vi en jolle, för att slippa återuppleva hela manetsimmandet, som sjävlfallet jag utsatts för två gånger i rad. Jollen är rätt söt och redan använd två gånger innan vi kom oss tillrätta i hamn. Grabbarna är just nu ute och delar ut flyers. Medan jag sitter och vilar i båten. Vi ligger riktigt fint till så att bannern på helsidan syns för alla som åker förbi och på andra sidan vattnet rör det sig en hel del folk.Vi fick även ombord en båtentusiast, som även bloggar, som fick en full rundtur på skutan. Han verkade tycka om jobbet vi gör och hur entusiastiska vi är för det.
Ombord på båten är det ganska tydligt att vi är datornerdar, det första vi gör är att koppla in elen och så fort vi har el kopplar vi in alla laddare och kablar just idag ser härvan inte jättetrevlig ut. Internet är ju även det viktigaste.Arbetet i land blir förmodligen lite större för mig i morgon, då jag är rätt sliten ikväll, såvida jag inte tar en kvällspromenad med lite Flyers i hand.
Nu verkar de ha kommit tillbaka. På återseende!!
Nattvakten ombord Piratskutan i den fina lilla bukten resulterade i att vi begav oss ut igen. Jag väckte Egil försiktigt, strax efter att inlägget om nattvakten publicerades, och sa att det såg lugnt ut. Men jag ville att han skulle ta en titt.
Vi väckte alla, drog på oss kläder och la ut. Som bekant hade jag badat med maneter för att göra fast oss. Nu var det dags att göra loss. Olof offrade sig att hoppa i och göra loss oss. Lite otur hade han dock, för en av våra knutar hade fastnat mellan två stenar, efter en liten stund tog vi oss loss och jag drog honom med tampen in till båten igen. Varför har vi ingen Jolle för?
Vi seglade inte, utan gick för motor. Tyvärr hade Egil instruerat oss att sitta nere i hytten och vi började snabbt må illa, jag och Olof. Jag klev upp och satte mig på däck utanför styrhytten för att få frisk luft. Illamåendet gick över och jag blickade ut över en vacker soluppgång samtidigt som jag iakttog det stormiga vattnet. Det var inte så mycket vågor som dyningar, men dyningarna var stora.När vi närmade oss Havstenssund märkte vi snabbt att det lugnade på sig, och igen så var det dags att njuta av scenerierna. Väl framme insåg vi att alla vettiga hamnplatser var upptagna och bestämde oss för att åka runt ön mitt emot och gömma oss i en bukt igen. Där låg det många andra vackra båtar, och det var dags för mig att plumsa igen.
Det var grundare denna gång, men botten var full med snäckor och musslor, en del av vilka halvkrossade. Inte det skönaste att gå på. När jag kom tillbaks ombord på båten insåg vi snabbt att det var helt stilla, och tyst. Vi åt lite frukost, då klockan hade närmat sig sju.
Vi kom till insikten att vi nu kunde sova, utan vakt! Alla kröp in i sina kojar och vilade. När vi vaknade bestämde vi oss för att ge oss på hamnen igen. Vi lyckades lägga oss jättefint och fick senare sällskap av 3 stycken norska motorbåtar som la sig utanpå och bakom.
Jag, Olof och Sebastian tog under kvällen en promenad efter att vi hade provianterat och fixat lite kring båten. Medan vi promenerade begav sig Egil med ett riktigt skitjobb, men det får han blogga om själv!
Utsikten och sceneriet kring Havstenssund var riktigt vackert. Jag älskar verkligen västkusten! Har inte som många andra jag känner varit på västkusten, överhuvudtaget, när jag var liten.
Dagen blev bra och social. Fördelen med att vara en sådan stor båt och att lägga sig så att andra båtar kan lägga sig utanpå är att det blir en social grej. Piraterna på denna skuta har många gånger blivit bordade istället för att borda!
Natten till igår var som sagt inte vacker. Men dagen blev fin, vi spenderade rätt mycket tid med att vila ut och mysa i solen.
Nu har jag precis suttit min första nattvakt, och det har varit rätt lugnt, jag ser nu ut över vågorna som går längre bort och ska nog väcka Egil och fråga om det är lugnt nog för att försöka oss på nästa etapp, som bara är en kort bit bort.
Vi är alltså fortfarande fast på samma ställe.
Jag har inget batteri kvar i netbooken och generatorn har slut på bensin, go us! Men jag har i alla fall skrivit klart mitt inlägg till 2022, men ni får vänta med att läsa det några dagar till.
Förhoppningsvis kommer vi haxxa en kabel så att jag kan koppla in mig i bilbatteriet. På återseende! Missa heller inte att jag även publicerar Twitterupdates i samlade blogginlägg dagligen för att få med de korta små sakerna jag säger via Twitter under dagen.
Powered by Twitter Tools
Natten har varit hård, som ni kan ha sett på twitter om ni följt #piratskutan. Jag ska lägga till en plugin så vi kan få bloggpostningar från det som skrivs på #piratskutan.
Att följa mig överhuvudtaget på Twitter kan vara en god idé, för jag kan tänkas missa tagga. Olof höll god nattvakt. Men vårt ankare fastnade inte särskilt bra i bukten vi försökte ta skydd. Så natten har varit orolig, vi har försökt sova i skift, men att ligga i fören när folk bråkar med ett ankare som sitter där, är inte det lättaste kan jag säga dig.
Nattens hjälte är: Egil
Morgonens hjälte är: Marie
Egil var en riktig kämpe i natt när vädret drog till, vädret tog oss med storm så att säga. Vi var inte helt redo på ovädret som drev in. Det märktes att han var lite orolig, men han skötte sig bra och jag kände mig trygg. Jag och Sebastian blev inskickade för att vila oss lite, medan Olof satt vakt. Men det dröjde inte länge förän det drog igång igen.
PLUMS
Det var läskigt. Men varmt och skönt i vattnet, trodde jag skulle bli kall, det är ju ändå hav. Till mitt nöje brändes det inget av maneterna så jag simmade glatt förbi och började kravla mig upp för stenarna.
När jag väl fått fast repet i utvalt träd tog jag en titt på min arm. Och såg ett stort fint rött märke. Sånt som händer. Sen stod jag väntande på stranden på vidare instruktioner och började känna hur det sved på armarna. Åh nej, brännmaneter!
Morgonens träningspass avklarat i alla fall. Efter etappen gjorde vi i ordning varmt vatten och olika sorters varma koppar till frukost för lite energi. Vi hade alla 4 kämpat hårt för att klara natten. Riktiga pirater kommer vi hinna bli innan denna resa är över!
Jag låter nu pojkarna sova.
Jellyfish > Norrmän, any day!
Video nedan där ni kan se hur mycket brännmaneter det var!
Okej, det var inte så mycket där jag hoppade i, men de hopade sig snart kring vår båt, efter att vi fäst fast och jag kommit ombord på båten igen.
Just nu sitter jag nere i kajutan medan vi plockar ihop det sista inför att avsegla. Med mig har jag Egil, så klart, Olof Karlsson och Sebastian Bengtsson.
Vi var osäkra på om vi skulle kunna ta oss ifrån Strömstad redan idag, men det klarnade upp och nu planerar vi att segla hela natten.
Olof har varit aktiv redan första dagen och promenerat runt i hamnen och delat ut flygblad, och han delade ut 3 knappar/pins till folk också. Det är en bra start.
[ursäkta att sidan är lite paj, vi måste segla nu! Fixar senare!!]